Närhet

Jag vill sy fast mig i henne. Men hon bara fortsätter att pilla upp raksömmen och kastar min kärlekstråd på golvet.

Min tjej gillar inte närhet, längre. Vi träffas så ofta att jag har tröttnat, på känslan av dina händer. Det var typ så hon sa, fast med andra ord.
Hon vill ha mindre, och jag vill ha mer. Eller.. Ville ha mer.
Hon brukar gå och lägga sig innan mig. Så när jag kryper ner nån timme senare brukar jag lägga mig bakom henne, och hålla om, hårt. Som en cap ungefär.
(Du vet än sån där som superhjältar har på ryggen.) Jag håller alltid om henne när jag sover. Har gjort det nästan varje dag nu i snart fem månader.
Hon är ju ändå det finaste jag har. Och hon brukade gilla min närhet, men nu har hon alltså tröttnat, helt.

Jag vill ha tillbaka.
Känslan.
Den där känslan jag fick, när jag var allt för någon.



Kommentarer
Postat av: Jackie

känslan att vara någons allt är ofattbart obeskrivlig. så upplyftande och berusande. och sedan... tomhet. men. jag känner dig. som dig. jag var dig. men värre. för även om kärleken var omedelbar så fick den även starka fästen under de 18 månaderna Han växte under min hud. och sedan. tomhet. all denna tomhet. som fyllde mig inifrån och ut. ironi. att vara fylld av tomhet. -out

2008-10-07 @ 01:16:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback