Snart en vecka sen jag för första gången bekantade mig med både beach house och quiet village nu.
Två indieband. Inga färskingar. Dock har jag bara kommit över deras senaste skivsläpp. Så det blir ingen bedömning om hur dem utvecklats sen tidigare. Och varför jag skriver om två band på samma gång beror helt på att dessa två gör sig allra bäst i kombination med varandra, enligt min mening givetvis.

Beach House släppte skivan "Devotion" tidigare i år.
Jag kom över den förra veckan. Gav den ungefär 2 genomlyssningar innan jag slog fast att det här är bra.
Nånting med gruppen får mig att föra tankarna till "Brookland/Oaklyn" (Ett skivsläpp av Alias & Tarsier)
Det är en stark känsla av melankoli och vemod som framförs när Victoria Legrand's stämma ljuder genom rummet.
Hennes röst kan liknas vid en projektil bestående av samma sköna känsla man får när man lägger sig ner efter en hel dags hårt utfört arbete.

Quiet Village är en helt annan femma. Ett instrumentalt band. "Silent Movie" släpptes också den i år.
Det är lätt att drömma sig bort när melodierna börjar. Ofta väldigt upprepande partier i dem flesta låterna. Ändå blir det aldrig tråkigt eller långrandigt.
Det här skivsläppet är en projektil bestånde av samma känsla man har när man står på tårna som liten för att kunna fästa blicken över ett annars för högt objekt.

Både Devotion och Silent Movie har en avkopplande effekt. Men det är först när dem kombineras, och jag spelar varannan låt vardera som jag verkligen, verkligen trollbinds.
Hur som haver. Vill starkt rekomendera båda skivsläppen.

Svårt det här med indiegenren. Vad är egentligen indie? Independent från början. Jag vet. Musik som riktade in sig mot helt andra platser än toplistorna. Det stämmer väl även idag. Men det säger ändå inte så mycket om hur indie låter.
Jag antar att man får ha en egen bedömning där. För mig själv är indie en typ av musik som inte är renodlad.