En sak som kreationister gärna skyltar med, är uppfattningen om att Gud offrade sin enda son till att dö för våra synder.
Något jag inte är beredd att hålla med om. Någonstans.
Jag vet inte vilken ordbok religiösa personer går efter, men definitionen av offra brukar vanligtvis vara att man ger upp någonting.

Innan jag går vidare får jag nog tackla treenigheten, så inga missförstånd skapas i onödan.
Enligt treenigheten är Gud och Jesus densamma. Samtidigt som dom båda är den helige anden.
Vissa kreationister skriver dock inte under på detta, och menar att Gud är Gud, och Jesus är Jesus. Den helige anden är överallt. Som "the force" i star wars ungefär. Den finns där om du ger dig hän på att behärska den.

Saksamma. När Gud offrar Jesus. Vad är det då han offrar?
Sin son Jesus?. Det går inte ihop. Skon klämmer, och hela tanken ömmar. Historien fortskrider ju med att Jesus återuppstår tre dagar efter sin död. Men en rejäl upgrade också. Jesus 1.7. Han lackar på proletärlivet och trivs inte alls bland arbetarklassen. Så han drar på en roadtrip till himlen. Där han blir en Gud och får spendera en evighet i sin allsmäktige farsas sällskap.
Inte illa pinkat för någon som tre dagar tidigare var en mobbad kille med skägg.

Jag förstår inte vart själva offrandet tar plats.
Gud ger inte upp någonting. Han skickar ner sin son på jorden, där han får praoa som människa. Sen får Gud tillbaka ett härdat skäggo, proppad med livserfarenhet.
Gud förlorar ingenting. Tvärtom. Han vinner på det draget.
Jesus lär knappast känna sig särsilt offrad. Han blir både hjälte och Gud på kuppen.

Och vilka synder är det Jesus tar på sig föresten?
Var det någonting som förändrades efter att han kilade vidare?
Vart det fed på jorden? Slutade folk hata i onödan? Upphörde rasism?
Vad är det för synder Jesus tar på sig?
Krationismens doja är för jävla liten. Den klämmer duktigt överallt.

Personligen skulle jag inte tveka en sekund, på att torteras och korsfästas i sann religiös anda, om syftet var att jag skulle dö för alla burleska snedsteg som människan har tagit.
Inte bara skulle jag bli killen som fixade fred och eliminerade rasism. Jag skulle också bli ihågkommen som mannen som slukade svälten och fick tredje världen att blomma upp.
Vilken jävla prestige alltså. Att få dö för våra synder. 
Finns det någon som skulle tacka nej till det ryktet?

Och jag säger det igen. Vilka synder var det Jesus dog för?

Om han dog, endast för att Gud skulle kunna förlåta synderna när dom väl var utförda. Då är juh Gud bara en riktigt djävel. En sadistisk sådan också.
Det är absurt. Vilket moralisk exempel han sätter alltså.
Ni ska inte förlåta någon, förens den har dödat en släkting till er.

Sammanfattnng: Gud offrade inte sin son. Jesus dog inte för våra synder. Och om han gjorde det är Gud djävlig.

Worst parent award goes to... God?